Sista skriet fran djungeln

Nu star vi har. Det ar annu inte sista dagen, men inte langt ifran. Jag ser tillbaka pa praktiken, pa allt vi sett och gjort och allting som har hant. Oh yeah

Jessica har utlovat att jag ska skriva om hur det egentilgen gick till nar jag deltog i Miss Karneval-tavlingen. Men nu kanns det sa avlagset, sa det far ni hora om live i Sverige istallet. Kan dock avsloja att jag enligt tre domare inte vann, men enligt sadar en 800 personer i publiken var det ingen tvekan om vem som var arets drottning. De skrek "Lotten! Lotten!" och jag visste inte om jag skulle gore en stagedive eller ga och gomma mig.

Men det ar nu flera veckor sedan. Sedan dess har vi hunnit borja ge engelskalektioner pa organisationen Fepios skola i Coca. Det ar verkligen roligt, kanske till och med roligare an det ar pa lektionerna hemma i byn. Stadsbarnen ar lite mer forsigkomna och uttalar orden pa engelska battre. Men vi forsoker, precis som Fanny och Kerstin, mest att gora roliga saker med dem. Sist sjong vi "...Baby one more time" med dem. De skrattade at oversattningen!

Forra helgen var vi i Yasuní, och det fortjanar ett helt reportage som jag forhoppningsvis far tid att skriva. Det var underbart vackert och vi sag langt fler djur an jag trott. Apor, sjolejon, stora papegojor, delfiner, grodor, odlor, insekter... Och nastan en tapir. Vi sag fotsparen, men sjalv hade grishasten hunnit gomma sig. Kanske stod den och spanade pa oss i morkret...

Igar fullfoljde vi uppgiften att gora praktiken till ett kulturutbyte som heter duga. Vi firade midsommar i byn.  Byggde en midsommarstang av bambustolpar och palmblad. Lekte sedan klassiska lekar sasom irlandsk julafton, ksta boll i hink och springa med potatis pa en sked (vi anvande guayaba istallet, en liten frukt som finns i byn). Sedan blev det ringdans med sma grodor och moster Ingeborg och vi aro musikanter... Det var valdigt festligt att se folket fjanta runt for oss. Men hu sa utmattande att forsoka organisera det hela! De har ju inte erfarenhet av att leka lekar i lag sasom vi sjalva ofta gjort under skolaren. Folk ville garna komma och ga, och min arma stamma fick sig en torn nar jag forsokte valla ihop faren. Men nar de val var inne i en lek visade de den ratta tavlingsandan, skrek och skrattade om vartannat. Sa nog blev det val lyckat.

Under var sista tid i byn har vi inplanerat att laga svensk mat, fler engelskalektioner, grava de sista komposterna, delta i en reningsceremoni med en shaman och besoka en fortrollad plats i djungeln. Det blir intensivt, och jag vet att jag snart kommer sta dar - sista dagen. Men det vill jag helst inte tanka pa nu. Surf vidare!


Karneval i djungeln

Hej igen!

Ja nu har vi firat karneval i La Loma! Josses va vi har firat! Jag har blivit insmetad med agg, mjol, farg, frukt, vatten och annat som ar kladdigt. Jattekul! Hela byn har lekt, i fyra dagar. Vi har festat och dansat sa att benen gor ont och skrattat sa man knappt kan sta upp. Jag alskar karneval!

Lotten stallde upp som drottning av karnevalen, men om det far hon skriva om sjalv.

Min karneval kommr har. Jag dansade med dansgruppen i karnevaltaget, bakom Lottens bil. Vi hade sytt upp karnevalklader till alla i gruppen, de var svarta, grona, roda och jattefula! Hela Sacha och alla byar omkring var dar, jattemycket folk! Det var jattevarmt och vi brande sonder vara fotter nar vi hade uppvisning av karnevaldansen, ajaj.

Nar vi visat upp oss och Lotten hade klivit av sin bil for att inta sin plats pa scenen borjade det roliga for mig. Jag och alla fran byn fjanade loss. Jag har aldrig varit sa smutsig! Josses! Eftersom jag och Lotten ar de enda utlanningaran har i staden och Lotten inte var dar fick jag saker kastade och insmetade av alla mojlig manniskor. Edison, presidenten i FEPIO, oranisationen som vi praktiserar i, var dar och honom fargade vi och mjolade ner lika mycket som alla andra.

Nar det var dags for Lotten att halla sitt tal och allt sant sa hurrade hela publiken! Men som sagt, Lotten far skriva om sin karneval.
Aven jag blev uppdragen pa scenen och fick dansa md nagon fran publiken, prata strunt och larva med gubben som holl i allt. Mycket kul! Men oj sa ful och smotsig jag var! Bilder kommer en anna dag nar kameran foljer med till Sacha.

Karnevalen var inte slut med det. Igar kvall trillade nagra av mina broder hem lite halvsent efter en dag i Sacha, roda och svarta och mycket glada. Hernan kletade in mig med rod farg och sen gick vi over till Lotten for att knacka ett agg i hennes huvud. Och sa var det igang igen! Slapade ut stereon och sprang runt i husen och kladdade in folk i kletig frukt. Sa var det fest! Dansade och kladdade och smutsade ner oss annu en gang. Fin final pa en otroligt rolig karneval!

Tack for mig!
Jessica

Pablo och jag

La Joya de los Sachas ar en av de kommuner i Ecuador dar det finns mest oljeindustri. Vart vi an aker ser man roren lopa utefter vagen, och da och da ser man eldslagor skjuta ur toppen pa hoga skortstenar. Oljan gor sig pamind i det vi ser, men det ar aven nat man pratar mycket om.

Under var forsta manad i La loma del tigre har vi varit pa nagot slags mote angaende oljan varje vecka. De ledande aktorerna som driver debatten i Ecuador tycks vara FDA (Amazonas forsvarsfront) och ADAT (Forsamlingen for de som paverkats av Texaco).  ADAT behandlar endast rattsprocessen mot Chevron/Texaco, medan FDA haller pa med allt som har med Amazonas och miljoforstoring att gora.

For ungefar en vecka sedan var vi pa ett mote i Lago Agrio, en stor stad nagon timme harifran. Det visade sig vara ett mote med ADAT:s alla delegater, ett stormote efter den dom som nyligen kom. For er som inte redan sett den rekommenderar jag filmen "Crude - the real price of oil". Dokumentarfilmen handlar om den nu 17 ar langa rattsprocessen i vilken folket i ecuadorianska Amazonas kraver att Chevron stadar upp den skit de lamnat efter sig i naturen. Man far folja advokaten Pablo Fajardos arbete for upprattelse och sanering. Det som nu ar lite sensationellt ar att nar Jessica och jag vandrar in pa ADAT:s mote ser vi nagon sta infor folket och prata.... Pablo Fajardo! Den beromde advokaten i egen hog (ganska kort) person! Jag far lite hjartklappning och tanker att om jag var en riktig journalist sa hade detta varit det tillfalle da jag var pa ratt plats vid ratt tidpunkt. Vi satter oss ned for att lyssna.

Pablo pratar om domen och vad den innebar. Av de ursprungliga 25 miljarder dollar man begart i ersattning, ger den nuvarande domen endast 8 miljarder dollar. Pengarna ska anvandas till sanering av marken, vattnet, floran och vattenlivet, samt till kompensation for sjukvard, dricksvatten och kulturella forluster. Anledningar till varfor det sankts vet jag ingenting narmare om, utan tar mig den konstnarliga friheten att gissa pa skickliga advokater fran Chevron.  Dessa pengar ska administreras genom en "fideicomiso", en slags juridisk anordning for att pengarna ska hamna ratt. Fideicomison ska besta av ett antal oberoende personer samt nagon representant fran ADAT, efter vad jag forstar det. Just hur pengarna ska administreras ar en av de stora diskussionerna pa motet. Det ar viktigt att alla forstar hur det ska ga till, och i ADAT verkar man vara valdigt noga med just det: att alla ska inkluderas i processen och forsta var som hander. Pablo ar mycket pedagogisk och talar tydligt med bade mun och armar. Trots det tappar jag bort mig lite i detta amne som jag inte ar helt insatt i.

Motet fortsatter med instruktioner om hur man ska hantera det jurudiska och journalistiska folket.
- Sag dem alltid sanningen och bara sanningen, upprepar Pablo gang pa gang.
Han vet att bade allt man sager och allt man inte sager kan vandas emot en. Folket nickar. De verkar ha stor respekt for Pablo, pa det satt man i allmanhet verkar ha for sina ledare har i landet.

Nar motet ar slut efter manga timmar gar jag mot utgangen. Precis utanfor star Pablo. Han stracker fram handen och halsar, fragar vad jag heter och varifran jag kommer. "Oj, oj, han pratar med mig!" flyger genom min hjarna. Jag forklarar glatt att jag studerar pa en skola i Sverige och att jag gor praktik i en by har i Ecuador, att jag tyckte att motet var jatteintressant och att jag beundrar hans arbete. Odmjuk som han ar uppehaller han sig inte vid den punkten, och vi pratar istallet om vikten av den har domen, att det ar ett forsta steg pa vagen och att stora foretag kanske nu kan borja ta sitt ansvar. Det marks pa hur Pablo talar att hanar en utbildad person, och han har rest en hel massa i USA och forelast pa universitet.
- Vi ska gora det pa skolor i Sverige, sager jag, och da ska jag beratta for de svenska ungdomarna om oljekatastrofen i Amazonas. De behover vidga sin varldsbild.
Ja, jag babblar pa. Trots att samtalet beror teman forhallandevis ytligt, tycker jag mig se tarar i ogonen pa Pablo nar han pratar om Chevron. Rosten darrar lite och han ar uppenbart personligt engagerad i sitt arbete. Jag blir imponerad och allmant star-struck. Denne man betyder sa mycket for sa manga manniskor, och sa ar han sa trevlig... Skulle vilja ha forberett en intervju, eller atminstone fatt ett mote med honom. (Fast han har vampyrtander.)

Till sist kan jag dra slutsatsen att om ADAT med Pablo och de andra fortsatter som de gor, kommer det inte att ta 17 ar till for dem att fa en dom som mojliggor fullstandig sanering av det drabbade omradet. De arbetar interkulturellt, demokratiskt, odmjukt och med benhard beslutsamhet for sin egen och sina barns framtid. Jag bugar.

(bildbevis kommer)

For er som kan lasa pa spanska rekommenderas: http://www.fda.org.ec

äntligen!

Wow horrni! Det har kommit en dom mot Chevron/Texaco, som star bakom oljeforgiftningen av ecuadorianska Amazonas. I forrgar kom Moises till oss och berattade. Forst fattade jag inte riktigt vad som hant, pga av byrakratord som inte ingar i min spanska vokabular.

Igar kom en representant for FDA (front till Amazonas forsvar) till byn och holl i en liten forelasning. Han pratade om att detta ar en forsta seger i den langa kampen mot rattvisa. Domen var ju positiv, javisst, men endast med en brakdel av den summa som behovs. Naturen maste stadas upp, det ska ordnas dricksvatten at befolkningen, alla cancersjuka ska fa ersattning och det behovs aven kulturella projekt for de nationaliteter vars identitet har stympats. Till detta behovs alla de 200miljarder som var det ursprungliga kravet. Planen ar alltsa nu att overklaga och ta fallet vidare till nasta instans.

Min reflektion ar att FDA och ADAT (forsamling for de  som drabbats av Texaco) ar gedigna, seriosa organisationer som tar sina uppgifter pa allvar. Bada aker runt till de byar dar de finns befolkning som farit illa av oljespill och haller i workshops for att informera manniskorna om hur malet avancerar och vad de har for rattigheter. Allt for att de stora foretaget och juristerna med sina stora ord inte ska luras for egen vinning, sasom det brukar vara.

Det ska bli spannande att se vad som hander nu. Nasta vecka ar det ett stort mote i Coca, vi hoppas pa fler framsteg!

Las garna mer har:  http://latinamerikagrupperna.se/pressmeddelande-varldens-storsta-miljodom-lage-for-ap-fonderna-att-agera

Pa aterseende!
/Lotten


Regnigt i skogen

Hejhej!

Jessica har. Lotten har stuckit ivag med sin familj for att halsa pa Paolas familj och eventuellt kopa parlor till draktertna vi ska gora. Sjalv ar jag trott och kall och valde att stanna kvar i Sacha for att ta rancheran hem om en timme.

Ja va har vi haft for oss da? Jo vi har varit runt en massa med dansen och besokt snubbar som jobbar har i staden, haft varan forsta taller om komposter och konstaterat att det  inte ar sa valfungrande som man kunde onska. Vi har aven haft varan forsta engelskalektion for barnen, det var roligt och de var ganska duktiga men vi har mycket att gora! Av nagon anledning som vi inte ar helt med pa sa ar vi ocksa med och gor en censo i byn. Vi gar runt i husen och skriver ner uppgiffter om alla, som en rakning typ, det ar meningen att vissa av uppgifterna ska anvandas till ett skolbygge i byn.

Annars har vi grejat med hantverk. Gjort smycken, letat fron i djungeln (jag trampade ner i ett lerhal och sjonk till stovvelkanten, laskigt), lart oss tillvarka vaskor och lite annat smatt. Mycket kul!

Och...
...en kvall nu i veckan fick jag ata Majong. Det ar larver, stora som en tumme, de var grillade, smakade ost och var ganska obehagliga att tugga. Kroppen seg som blackfisk och det svarta huvudet knaprigt. Slammigt men mattande tankte jag men jag fick inte i mig alla... Kul att ha testat men det rackte med en gang.

Min familj ar valdigt tradisionella sa jag far testa manga sanna saker, det ar kul! Har fatt majong, maito= grillad fisk i blad, aguajuca= tradisionell dryck som man ska dricka varje morgon innan frukost, typ som te, mycket gott! och nagot konstigt djur som jag inte vet vad det ar for nagot, det har klor ar typ 30cm hogt och bor i djungeln, det var gott det med.

Igar var vi i Coca och kollade pa en stor dans och musiktavling. Tradisionell dans fran alla olika stammarna. Tyvarr hade Moises, som har hand om oss har typ, glomt att anmala varan grupp sa vi fick inte dansa. Jattesynd! Jaja det var kul att se alla grupperna och lyssna pa all musik. Det blev en sen kvall och vi kom hem forst vid tva pa natten. En stund senare vaknade alla i byn av hog musik, det var sopbilen som gjorde en visit! Knasgrej, varfor ska den vasnas sa dar mycket? Och mitt i natten? Knasland...

Idag ar det Dia de la Amazonia! Hipphipp!
Vi akte i samlad trupp fran La Loma till Sacha och har kikade vi pa en stor parad med alla elever i skolorna som ligger haromkring. Nar halva taget passerat, det var jattelangt, borjade det mulna till och sen blev det typ storm, josses va det regnade och blaste! Tak lossnade och det var kaosigt, de stackars eleverna fortsatte och blev helt genomblota! Stackarna. Men inga olyckor va vi sag. En elledning slog flammor om sig ocksa. Laskigt.

Jaja det var nog allt for mig!
Ursakta roran, svart att fa ordnig pa allt som ska skrivas.

/ Jessica

Indiandans i Sacha

http://www.youtube.com/watch?v=63vCN2CFwpo

Hall till godo har har ni indiandansen!

The mighty jungle

Oooh, Lotten gor premiar pa bloggen! God afton, vanner.

Efter fyra (eller ar det fem?) dagar i La loma del tigre kan jag bara instamma med foregaende talare: tva manader ar KORT! Kanns jobbigt att veta sitt hemresedatum nar det kanns som att jag precis kommit hem. Men det ar inget att deppa ihop over, vi har redan planerat in en massa roliga aktiviteter.

Vi kommer att koncentrera oss pa tva teman: miljo och utbildning. Det innebar att vi ska fortsatta jobba med kompost- och skrapprojektet som Hannes, Anna och Benjamin startade under sin praktiktid. Det blir talleres och mingas och fargglada skyltar (=workshops och kollektivt arbete).
Utbildningsprojektet kommer att besta av lektioner i engelska, matematik och svenska (inte var idé!) for byns alla barn. Under mars kommer vi tva dagar i veckan att aka till organisationen FEPIO:s interkulturella skola i Coca, aven dar for engelska- och svenskalektioner. Efter onskemal fran folket kanske det aven blir lite sma grodorna, raven raskar och sant. Sa kallade danser fran Sverige. Blommor i haret och allt!

Sjalva hade vi inte ens hunnit saga hejda till klasskompisarna forran vi blev indragna i dansgruppen Puma Urku. Tva dagar senare stod vi i parken i Sacha och dansade i nationell teve. Ikladda traditionella drakter gjorda av fron fran djungeln. Det kvalar helt klart in pa listan over de markligaste saker jag varit med om. Pa lordag ska vi ha lart oss en ny dans for nagot slags event inne i stan, och fredagen darpa ar det en stor danstavling i Coca. Vi kommer vara valtrimmade nar vi kommer hem om det fortsatter i detta tempot.

Annat vi hunnit med ar att hugga med machete, se en orm, smaka en snigel och tvatta for hand i floden. Idag at vi lunch i Coca och smakade en chicha (den dar ackliga indiandrycken som alla pratar om) som smakade exakt som... ja, gissa vad! Korv med brod och ketchup! Kvalar nog in som tvaa pa listan over markliga saker, haha. Helt surrealistiskt.

Nu maste vi sticka och passa sista rancheran hem till byn!

Jesse James och Lotten the Rotten

Jessica om Lotten


Lotten och jag ska spendera en jädrans massa tid ihop i Ecuadors djungler, så nu kanske ni alla undrar vem hon är? Lotten är en glad och pigg tjej som har huvudet fullt av finurliga tankar om världen. Hon är snäll och ligger på delad förstaplats om att vara skolans snyggaste tjej. Den du! Tänk att jag ska få spendera så mycket tid med henne! Hon är alltid mycket färgglad och lyser upp i det gråa höstmörkret. Hon har haft alla möjliga hårfärger genom åren; dreads x2, rosa, rött, brunt, platina-elchocksrufs, tuppkam i blont, svart och blått och syntetdreads i regnbågens alla färger. Hon har ett stort intresse för miljö och är alltid nyfiken på allt.

 

Lotten är uppvuxen med sina tre bröder, en mamma och en pappa i Haverdal lite utanför Halmstad. Hon är tillsammans med Totte sedan två och ett halvt år tillbaka och de två reste ihop i Indien i under fyra månaders tid 2008. Kul tycker jag som också varit där två gånger! När Lotten var femton år tågluffade hon runt i Europa och höll på att inte komma hem igen. Hon fastnade en hel dag i Duisburg, det var där alla de där festivalbesökarna dog i somras. Stackars dem… När Lotten gick på gymnasiet valde hon att gå på IB, en lite krångligare studieform för oss svenskar eftersom studierna är på engelska. Detta passar Lotten perfekt eftersom hon är en språknörd. Hon har spelat teater mellan att hon var tio och arton år och sysslat med gymnastik i sex år, hon har även haft flera korta karriärer inom andra sporter; volleyboll i två månader och fotboll i en månad. Ja ni ser ju själva hur kul vi kommer ha där i värmen!

 

Lotten om Jessica

Hur uttalar man Jessica på spanska? [Skessica]? Och överhuvudtaget, hur ska jag och denna Skessica klara oss mitt i Amazonas med bara en knapp termins spanskakunskaper i bagaget? Missförstånd here I come!

 

Naturtjejen från stan. Växter har varit ett av Jessicas intressen nästan hela livet… Hon har bott hos härliga bondekompisar på Åland varje sommar sedan hon var liten. Smutsiga knän och ladugårdslukt i håret avskräcker henne inte. När det var dags för gymnasium valde hon trädgårdsgymnasiet och förlängde därmed sitt partnerskap med växter. Där blev det praktik på Botanical Gardens i Dublin, och sedan gräsklippning hos pensionärer och jobb på Lisebergs trädgårdsavdelning. Hon liknar till och med en blomma, finlemmad och med ett ansikte som strålar. Sedan ca ett år tillbaka är hon även vegetarian. Det skulle inte förvåna mig om jag en dag i djungeln vaknar upp och märker att Jessica har förvandlats till ett träd till sist. I så fall skulle hon nog passa som fikonträd.

 

Uppväxten utspelade sig i Mölndal. Hon har en pappa och en mamma och en Peter, eftersom föräldrarna inte längre är gifta. Mellanbarnet Jessica har en storasyster och en lillebror, och sedan några år tillbaka är hon festligt nog även moster. När hon var liten brukade hon lyssna på kassettband med sagor och sånger. Hon minns speciellt en sång om den stora mörka grottan. Den var så hiskeligt hemsk att hon var tvungen att hålla för öronen. Sänka volymen gick inte; det fanns ju alldeles för många knappar att välja på! Hon har en badmintonkarriär i bagaget; den slutade dock ganska fort. Då Jessica och bästa kompisen började bråka slutade det med att de satte sig i varsitt hörn och tjurade. En kvinna med vilja!

 

Den där mellantiden mellan gymnasiet och nästa utbildning har Jessica spenderat mycket på Hemköp. Inte handlandes, alltså, utan arbetandes. Fråga henne om PLU på bananer, tomater eller potatisar – hon kan dem alla! Under fyra år har hon från och till kunnat ses i den de svartröda arbetskläderna. But no more; hon tog sig ur arbetsträsket och började studera!

 

Förra hösten gick hon Världens kurs på Ljungskile Folkhögskola, där det ingick en treveckorsresa till Indien. Där besökte hon kvinnocenter, träffade mattknytare och frigivna barnslavar. Livligt och livsförändrande! Indien alltså, detta land som vi älskar lika intensivt som vi hatar det.

 

Och nu bär det snart av till ett nytt land! Jag kan bara säga att jag längtar, längtar, längtar! Med Jessica som partner kan det inte blir katastrof; hon utstrålar nämligen en underbart positiv energi och har dessutom klassens i särklass skönaste skratt. Amazonas djungler är ingen match för Lotten the Rotten och Jesse James.

 

/Jessica och Lotten


RSS 2.0