Min kropp trycks fram och tillbaka, men mina fotter kan jag inte rubba. Istallet tas jag emot av manniskorkropparna runt omkring mig. Tillsammans ar vi som en enad vag som med kraft ror sig over havets gator i Ambato. Musiken danar fran de olika scenerna. Stamningen ar upprymd, forvantansfull och hogtidlig. Det ar omojligt att inte ryckas med. Allt paminner mig om somrarnas musikfestivaler. Men denna enorma folkfest med tiotusentals deltagare har sin rot i den roda politiken. Idag ar dagen da Ecuadors folkvalda president Rafael Correa suttit tre ar vid makten. Trots mycket kritik, som ofta ar befogad, ar Rafael Correa landets nuvarande socialistiska symbol i mangas ogon. Med den nya konstotutionen har han erkant rattigheter horande till landets olika folkgrupper och kulturer, till naturen och framforallt, ratten till politiken for alla!

Denna enorma mangd manniskor, alla med sina socialistiska fanor vajandes i skyn, en del med porttratt av Correa, paminner mig om den socialistiska kamp som pagar i landet. De folkliga organisationerna som har kampar for mal som hos oss i Vast ar sjalvklara, liknar den forandring som sveriges folkrorelser slogs for under 1900-talets barndom. Ratt till facklig organisering som i sin tur ger de mest grundlaggande rattigheterna pa arbetsmarknaden. Ratt till politisk delaktighet for alla. Ratt till utbildning och framforallt, ratt till ett fungerande socialt skyddsnat. Da sjalvaste Correa skrider fram upphojd i sin bil , vinkandes och leendes at folket, formerar sig massan i ett enormt hyllningstag foljandes sin president. Striden om att fa komma honom narmast ar hard. Sa langt mitt oga nar fylls gatorna av olika individer med sina olika kulturella klader, traditioner och levnadssatt, fran alla delar av landet. Genom alla olikheter forenas de dock av samma gladjefullauttryck , och alla har de sitt kampande hjarta pa det vanstra stallet. Aterigen slas jag av hur viktig ett folks kamp ar for sitt lands utveckling!

Elisabet