Arrarray!

Puuh jag tror att jag aldrig svettats sahar mycket i mitt liv tidigare, Luis sager att det bara ar 30 grader har men jag tror att det ar kanske uppat 80 i alla fall och nar till och med dom stankar ur sig ett arrarray och stryker sig for pannan med en uppgiven min da vet man att det ar okej att kanna sig som stenen pa ett bastuaggregat fast blot.

Mitt minne ar inte mycket battre en Jons men jag ska forsoka beratta lite om vad hallt pa med den senaste veckan. Helgens stora handelse var Dia de amazonia i coca dar de olika ursprungskulturer skulle representeras med hjalp av dans och musik och da tydligen aven den svenska. Dock transformerad in till att dansa ikladd ett slags gras som vi hansynslost norpat fran den stackars mangofagelns bo hogt upp i traden. For att fa tag i boet maste man ocksa hitta det, kopa det av en bonde for tva dollar och sedan kapa ner det ungefar 20 meter hoga tradet. Av dessa nystan tillverkade vi alltsa kjolar, toppar och smabyxor i varierande storlekar till hela dansgruppen som bestod av 12 indianer och 2 blekfisar. Dansen strackte sig langs cocas tatt befolkade gator fram till det stora torget dar upptradandet agde rum. Efter tre timmars dansande och trippande pa ta langsde stekheta gatorna var det dags for den stora showen med ungefar 1000 personer narvarande och for de som inte riktigt lyckades se hur vit min bringa var pa langt hall fanns en storbildstv med den val inzoomad under hela showen.. Vi gick anda darifran med en kansla av att vi gjort nagot bra och fick svalka vara purpurbranda axlar med vattnet ur en djup tunna.

Hmm, jaa iforrgar hittade vi, efter en hard dags machetehuggande, ovre delen av den flod som gar forbi varat hus och dar fanns riktig djungel och till och med en fin sandstrand! Jag har aven kort bil i ecuador!! Det var en milstolpe, inte sant? Eftersom ingen i dansgruppen i coca hade korkort sa var det jag som stod for allt bilkunnande vilket inte kandes som en van roll for mig. Jag fick dessutom kora med stora palmer pa flaket sa att man inte sag nagot bakat, men saklart efter ha fragat en polis om mitt korkort verkligen galler i ecuador. Han svarade forst nej, men sedan efter lite overtalning ("det ar ju Dia de amazonia!") sa gick han med pa att mitt korkort gallde under dessa tva dagar men bara sa lange jag inte gjorde nagra fel!

Ja ni nu ska vi ta bussen tillsammans med sandra upp till bergen norr om quito och halsa pa Julia och frida. Det ska bli harligt att kanske fa kanna kanslan av att inte vara blot av svett eller regn for ett par dagar och fint att fa se hur dom har det!

Pagarachu y hasta otro dia!

Tung cagada

Den senaste tiden har vi funderat en hel del pa en sak.

Det har med kvinnornas roll i organisationslivet (och ovriga livet). I UNORCAC betonas deras del i organisationen valdigt starkt och manga av aktiviteterna ar riktade till enbart kvinnor. Det  erbjuds ofta talleres som indirekt gar ut pa att ta socialt ansvar pa olika satt och dessa kan tex. handla om hotet om trafficking (som vi namnt tidigare), sexuella sjukdomar eller juridiska regler.
   Nar en stor allman konferens holls om utvecklingen av Cotacatchi och ordforanden for UNORCAC, Rumi, presenterade organisationen pratade han mycket om den kulturella identiteten och kvinnornas oumbarliga del i uppbarandet av denna. Och sa drog han klassikern "kvinnor kan gora tre saker samtidigt".
  Vi vet vad han menar. Kvinnor broderar, passar barn som de bar pa ryggen och organiserar forsaljningsgrupper. Samtidigt.
  Inom UNORCAC och inom organisationer i allmanhet anvands ofta satsningen pa kvinnor som ett marknadsforingsargument. Som att det i sig bevisar att de tagit till sig av informationen att "vi vet att kvinnor kan!". Och visst uppvarderas kvinnornas roll och arbete. Men samtidigt laggs ett valdigt stort ansvar pa dem som kanske inte egentligen leder till jamstalldhet, utan snarare okar deras arbetsborda. Sa..

Var universella losning pa problemet ar: TA BORT MIKROLANEN! Det var i och med dem som banker och organisationer borjade sprida sin pseudofeminism med argumentet "vi vet att kvinnorna inte super upp pengarna!". No shit, sager vi. 

PS. Varfor ar tampongerna sa javla dyra!?!?!!

 

Achachay, chévere

Hej fran kalla Chilco!

Det ar faktiskt en sak som alla vi traffar sager nar vi berattar att vi bor i Chilco - "ah, Chilco, achachay, muy frio!"
Achachay ar ett valanvant uttryck har, de sager det verkligen ofta, typ sju ganger per dag! Sa lite kichwa hor vi, de anvander aven ord som guagua och ñaña.

Forra veckan akte vi till Riobamba i en buss fullproppad med PACAT-medlemmar. Det var en intressant dag tyckte vi gringas, senare fick vi hora hur de andra varit missnojda men vi forstod inte varfor. Dagen borjade med ett besok pa ERPE's ekologiska butik dar de visade oss runt och berattade om verksamheten. I butiken fanns dels farskvaror som frukt och gronsaker och dels andra varor som müsli, choklad, snacks, marmelad, honung, te och notter. Dessutom en hel sektion med quinoaprodukter - kaffe, chokladpulver, mjol, pasta, kakor och choklad, tank vad mycket man kan gora av quinoa! Vi fragade hur det gick for butiken och de svarade att de har oppet tre dagar i veckan och varje dag kom ca 100 kunder dit, flest pa fredagar. Vi blev lite forvanade over att det gick sa bra och tankte att det nog inte hade varit lika latt att driva en san liten butik i Sverige.

Efter att vi handlat lite ekoproviant fortsatte utflykten till ERPE's ekologiska gard som lag vackert i en dal. Dar gick vi mest runt och lyssnade pa gardens historia, vad de odlade, hur de bevattnade och hur deras marknad sag ut. Efter ett litet knytkalas med mote, chochos, claudias, kex och rostad majs som gjorde oss matta lagom till lunchen borjade den varma promenaden upp for bergssluttningen till bussen. Med kippande andning, svettiga kroppar och tomma vattenflaskor satte vi oss i den torra bussluften. Alla var lika svettiga dock och stamningen var pa topp!

Nasta stopp var vid ett ekoturistcenter dar en fransman talade franska med spanska ord nar han berattade om projektet. Dit kom langvaga turister, enligt honom mestadels trettioariga europeer, for att uppleva indígenakulturen. PACAT har sjalva framtida turismplaner och fick en hel del tips dar, till exempel att det tar nagra ar innan verksamheten lonar sig och att man maste ha talamod. Ett annat roligt tips var att punktlighet ar a och o och vi horde flera "ooh" i publiken da punklighet inte ar nagot existerande har, men forklaringen som chockade manga var att turisterna ibland stod vid dorren FEM MINUTER innan avtalad tid! Shit! Efter motet och den forvanansvart goda chichan (har i bergen ar det annorlunda mot djungeln!) fick vi guidad tur till ett av deras projekt...Lamamuseet! Kandes innan ganska "lamt" men var visst otroligt intressant.


Igar! Gick vi vilse. Man tror inte det ar moljigt att tappa bort varandra i den lilla byn med en gata (max) men igar letade vi efter varandra halva eftermiddagen. Vi skulle ses i Tisaleo, ingen bestamd tid, och kopa tarta till grannpojken som fyllde 13 ar. Tulda vantade pa Maria tills hon blev rastlos och gick for att mota henne den kortare vagen, samtidigt som Maria gick den langre vagen och liftade ner med en bil. Maria ser Tulda och forsoker forgaves vinka och stoppa bilen. Istallet far hon springa fran Tisaleo men tanker att Tulda nog gatt hem sa hon liftar upp igen. Tulda kom samtidigt pa att Maria kanske tagit den andra vagen och vander tillbaka mot Tisaleo. Tulda gar runt i Tisaleo och fragar alla "har ni sett den andra gringan?" och Maria gor likadant samtidigt uppe i Chilco. Efter att ha sprungit och akt upp och ner mottes gringarna tillslut i en svettig och nastan uppgiven kram.

Nar man bor pa landet i Ecuador kan det ibland handa att man far vara med om bilrally med meddragna grisar. Ett sadant tillfalle var det idag nar vi skulle bege oss till kontoret. Vi skulle lamna av "kottet" (vad det nu var vet vi inte) till Marias mami Dolores som jobbade med skorden. Sa istallet for att lugnt parkera bilen vid vagkanten och ga den sista biten till Dolores sa korde vi plotsligt rally in pa den leriga akern. Det blev nastan som ett tv-spel eftersom man var tvungen att kora slalom mellan alla grisar som fanns dar. Nar vi hade stannat hordes grymtande under bilen och alla pratade om att vi hade kort pa en gris. Vi sag blodiga syner framfor oss och fragade om grisen skulle do, men alla bara skrattade och vi forstod att det bara var repet som hade fastnat. Vi hade slapat den stackars grisen (bamsegris) mer an 100 m! Lustig start pa dagen, ganska komisk.

Sen sist har vi ocksa hunnit med att besoka den rika sidan av Ecuador da vi blev hembjudna pa lunch till en lararinnas foraldrar. De var valdigt trevliga, hade varldens dromtradgard dar de odlade allt ekologiskt och var troende protestanter vilket vi forstod nar vi bad bordsbon. Denna familj hade gott om pengar vilket marktes pa bland annat den nya moderna bilen som spelade amerikansk musik och inte "carnaval", det stora huset fullt med soffor, mattor, valfyllda hyllor, prydnadssaker, spis och ugn, kylskap, badkar, porslinsservis, nyttig mat i lagom stora portioner, samt inte minst deras familjefabrik pa garden dar de tillverkar och trycker trojor och dar Marias bror Davíd jobbar. Stora kontraster.

En trevlig ung djungelman (som for ovrigt lagade maten!) vid namn Santiago var en god van till familjen som nar vi sa att vi holl pa med musik bjod med oss till kyrkan dar han ar ungdomsledare i musik. De firade alla hjartans dag i forskott med hjartballonger, kramar och presenter och stamningen var fin. Vi bidrog med svenska sanger som var mycket uppskattade. Det var roligt att vara med och Maria jamforde ungdomssamlingen med de svenska och det var haftigt att se hur lika de var varandra, de var bara pa olika sprak men handlade om precis samma sak och kanslan var densamma. Kristna protestanter i Ecuador ar precis likadana som i Sverige.

S(a)lut!


Lite vardag, lite dra till kusten


Familjen Bazan Pinelas residens i La Vuelta, tillika Jons bostad. I stort
sett alla trad som syns pa bilden spottar ur sig mango pa oregelbunden
basis.

Sedan sist har vi bombarderats med massor av nya intryck och lart oss nya saker. Men minnet ar inte langre an att jag kan rapportera vad som hant de senaste dagarna.
Jón och Éma passade pa att dra till kusten i helgen, Andreita var otaggad pa sol och stannade i Pueblo Nuevo. Stallet vi akte till heter fantasifullt nog Playas, och dar finns det alltsa playas dar man kan bada. Tva timmar fran Guayaquil ligger denna badort, som maste sagas ar riktigt schysst. Ingen fladig standard, gatorna var lika ruffiga som i ovriga Ecuador. Men stranden var lang och frasch och stallet kandes inte jobbigt turistigt. Sag till fa andra gringos, da de flesta badsugna Playasbesokare var ecuadorianer.
Annars da? Jo, parasiterna borjar tappa greppet om min mage. I takt med detta borjar jag pa riktigt kunna njuta av livet har. Om man lyfter blicken ser man att allt ar fint att titta pa och att de flesta manniskorna pa landsbygden ar valdigt trevliga att prata med. I stort sett varje kvall snackar jag med lillebrorsan Mario om Sverige, Ecuador och varlden. Han ar en forsiktig, lugn 13-aring, men alltid nyfiken och fragvis om hur saker gar till allá en Suecia, dar i Sverige. Om jag boundat med andra av broderna over mangoplock eller kanotturer lar jag kanna Mario over dessa samtal. Fina stunder.
Fina stunder ar ocksa de stunder man ater tarta. Det gjorde vi igar pa Emmas lillebror Juanitos ettarskalas. Dagen till ara hade vi, okej, Emma och Andrea, slangt ihop en riktig svennetarta, med jordgubbar och gradde. Vi valjer att tro att de tyckte om den.
I ovrigt inte sa mycket att klaga pa. Kustdialekten borjar liksom luckras upp sa sakteliga, man forstar lite mer hela tiden, lar sig saga lite mer hela tiden. Och nufortiden bar jag bade mustasch och en begynnande branna, sa undan for undan borjar jag kanske forvandlas till en riktig latino..
Foton har det blivit fler av, ett gang bilder fran La Vuelta kommer har. Med det sager vi ciao sa lange fran Guayas!
Pa aterseende/ Jonzález
Moster i bagartagen, vispar gradde till en fodelsedagstarta.
Mormor Braulia.
Christopher, Emmas lillebror, och Emanuel, Jons lillebror, ar hoga pa
ruset av tartlyckans efterdyningar.

Tillagg for den huskurssugne!

jag kan fylla pa!
Flytande tobak:
Halls i nasan pa den forkylde, ingen effekt utlovad men det kommer garanterat att rinna ner anda till halsen och vara obehaglig.
Ingefarsavkok (aven kallad det flytande elden):
Halls aven den i nasan. Ingen effekt utlovad har heller men det kanns ungefar som om nagon tuttar eld pa dina nashar och later den sprida sig, dock med lite med en eftersmak av ingefara. Hur man nu kan smaka med nasan
Fetingcigarett:
Rullas med hjalp av torkade tobakslov, fran corinas syster och ett halvt A4 papper. Om du gjort ratt ska den bli ungefar 10 cm lang och vara det starkaste du rokt. Bieffekterna ar: huvudvark, illamaende, cancer i lunga, hals och munhala. Chans for tillfrisknande: ca 2%.
Guaysa:
En dryck av lov som avnjuts bast innan fem pa morgonen. Den hjalper enligt sakra kallor mot: trotthet, vark, daliga drommar, hunger osv, osv.
Tack for mig
Flytande tobak:
Halls i nasan pa den forkylde, ingen effekt utlovad men det kommer garanterat att rinna ner anda till halsen och vara obehagligt. Jo det rinner ut jattemycket snor forresten, oomma klader ar ett tips.
Ingefarsavkok (aven kallad det flytande elden):
Halls aven den i nasan. Ingen effekt utlovad har heller men det kanns ungefar som om nagon tuttar eld pa dina nashar och later den sprida sig, dock med lite med en eftersmak av ingefara. Hur man nu kan smaka med nasan.
Fetingcigarett:
Rullas med hjalp av torkade tobakslov, fran corinas syster och ett halvt A4 papper. Om du gjort ratt ska den bli ungefar 10 cm lang och vara det starkaste du rokt. Bieffekterna ar: huvudvark, illamaende, cancer i lunga, hals och munhala. Chans for tillfrisknande: ca 2%.
Guaysa:
En dryck av lov som avnjuts bast innan fem pa morgonen. Den hjalper enligt sakra kallor mot: trotthet, vark, daliga drommar, hunger osv, osv.
Tack for mig

I Pepitas trädgård

Ar du trott pa lakemedelsforetagens hansynslosa rovdrift? Vi guidar dig i Pepitas tradgard dar vi finner alternativa och 100% ekologiska medicinalvaxter av alla dess sorter!


Mynta: Hjalper mot huvudvark och migran. Kan bade drickas som efución (se nedanstaende forklaring) eller baddas med.

Pepparmint: Mot klada (Julia ville ha nagot mot hennes loppbett)

Oregano: For nerverna och magen, exempelvis for européer i Sydamerika.

Rosmarin: Mott trotthet: Efución. Motverka vitt har eller haravfall genom tvatt.

Groblad (vaxer som ogras i Sverige, Fridas anm.): Antiinflammatoriskt, efución tex mot urinvagsinfektion.


Basilika: Mot halsbranna

Nattskatta: Mot infektioner, sar. Pepita berattade att kvinnor brukar gora en efución och sedan satta sig med underlivet over angan, nar de tex har infektion i aggledarna eller livmodern. Vi tanker att det i dessa fall ar lage att uppsoka lakare, alt. medicinman.

Malva: mot magont

Vinruta: Vid klimakteriet
Citronmeliss: For nerverna, vid feber, hosta, etc. Hjalper mot allt, gor dig till en lycklig manniska.

Flader: Gnugga vid tex ryggsmartor

Timjan: mot influensa
Nejlika ( svarta och vita blommor): For hjarta och nerver
Malort: mot magsar

Fikon: vid klimakteriet

Alfalfa: mot anemi

Kamomill: mot mensvark

Brannasslor: Efución for nerverna, baddas med skelettvark.

Gurkort: blomman: mot influensa, blad: mot urinvagsinfektion


Ecuadorianska huskurer for er som helst undviker konventionella lakemedel eller bara tycker att juice med ingefara ar gott.

Batido= shake

Efución=lat vatten koka upp, lagg i ingredienserna, satt pa lock och stang av plattan.

Mot snarkningar:
1 Batido/ kvall: ananas, mandarin, 2cm ingefara och tomat. En kopp kamomillefución efter 15 min. Kuren bor tas under 9 eller 15 dagar (vad som avgor hur manga dagar som kravs ar HELT oklart).

Batido Nar du ar utan krafter, orkeslos: 2 morotter, ingefara, 1/2 dl vindruvor. Drickes morgon och kvall under 30 dagar.

Batido For utmarkt halsa och nar du ammar: 1 apelsin, 1 mandarin, 1 morot, en nypa persilja, en nypa alfalfa (svenskt namn oklart) och en halv banan.

Batido Mot stress: 1 rott apple, 1 gront apple, 4 cm ingefara, 4 morotter. Drickes morgon och kvall under 9 eller 15 dagar.

Mot somnloshet: juice av ananas med hela skalet (jag tror inte man inkluderar den grona kronan) och sallad (vedertagen ecuadoriansk sanning: man somnar av sallad.) Drickes morgon och kvall tills man kanner sig bra.

Batido For att ga ner i vikt nar man "atit bra" ( Julias tolkning: efter jul): 1 gront apple, persilja, selleri,
2 cm ingefara. Drickes under 9 dagar.

Batido For att ga ner i vikt, forbattra kolesterolvardet och mot celluliter: En nypa persilja, en nypa selleri, gront apple och 2 cm ingefara.

Mot dalig blodcirkulation, aderbrock: Batido av gront apple, 2 cm ingefara, ananas med hela skalet, gurka, radisa, persilja och dessutom 1 liter efución med selleri och persilja. Batidon och efuciónen drickes under 25 dagar.

Nar du ar ledsen kommer denna batido ge dig lugn for den injicerar energi: I nypa grona, roda och svarta vindruvor, ananas med hela skalet, kiwi. Drickes under 4 eller 5 dagar.

Mot influensa och halsont: Soppa av pumpa och mynta och efución av mynta.

Batido Mot anemi: Apelsin, rodbeta, alfalfa

Mot morka ringar under ogonen: Badda med Selleri, persilja och ingefara.
Hoppas ni har gladje av det har!

RSS 2.0