2010-01-14 Cotacachi, Norra Anderna

Tiden går så fort att vi knappt hinner reflektera. Tanken ersätts snabbt av nya intryck. Dagarna flyter snabbt förbi med arbetet på organisationen och allt vad det innebär. Ständigt förundras vi över hur livet kan te sig så annorlunda här på andra sidan Atlanten och hur lätt det är att anpassa sig till en annan vardag. Våra fötter har redan lärt sig stegen mellan våra hus utantill och ansiktena på människorna vi möter på stigen ter sig inte längre lika främmande. Hälsningsfraser på spanska och kichwa samt ilskna hundskall utanför vart och vartannat hus är numera välbekanta ljud för våra öron. Den svenska tystnaden existerar inte i det här landet och överallt tycks radion spela cumbia på högsta nivå. Inte heller existerar den svenska punktligheten och sakta har vi lärt oss inta en ecuadoriansk inställning till tid som innebär en hel del mindre stress men gör den ovane synnerligen frustrerad.

Efter den första perioden på organisationen har vi lärt känna delar av UNORCAC och satt igång med en rad projekt. Bland annat ska vi börja ha workshops i temat genus och miljö för ungdomar ute i byarna. I februari ska vi även delta i workshops med drama på temat våld inom familjen som centret för utsatta kvinnor och barn i Cotacachi anordnar. Andra områden vi håller på att undersöka är arbetsförhållanden på plantager för snittblommor i Cotacachi, arbetet med genusfrågor i Cotacachi och Quito samt motståndet till gruvindustrin i zonen Intag.

Det känns som tiden kommer gå fort och vi sörjer redan vår avresa. Mer tid behövs för att lära känna detta vackra land med dess än vackrare människor. Men det slår mig medans jag jagar ut en höna från köket, här känns redan som hemma.

En kort sammanfattning av lite det vi har hunnit med de första månaderna i Ecuador.

-          njutit av lastbilsfärder över molnen med vinden i håret

-          trängts på bilflak med över 30 andra kroppar

-          gäspat oss igenom timmarslånga byalagsmöten på kichwa

-          fascinerats av det starka kulturarvet som existerar i Anderna

-          lärt oss hur deltagande demokrati praktiseras

-          varit på en ecuadoriansk begravning som utvecklade sig till en tre dagars lång folkfest

-          genomgått reningsceremonier för diverse sjukdomar

-          motiverats av människors starka engagemang för en hållbar framtid

-          inspirerats av arbetet med genusfrågor på Cotacachis kvinnocenter

-          lärt oss betydligt mer om naturmedicin och inhemska läkemetoder

-          deltagit i workshops på temat sophantering och miljö

-          återplanterat skog

-          badat i källor som värmts upp av vulkaner

-          ridit bland vackra bergssluttningar

-          studerat tjurfäktning på nära håll

-          ätit marsvin (!)

-          förälskat oss i landet Ecuador

Uppdatering om ungdomsbytet mellan Esmeraldas och Cotacahi kommer nästa vecka!

 

Hasta luego!

Sara och Sara